fredag, augusti 31, 2007

Nice vid sju i morse



Få republikaner på universiteten


Republikaner är en utrotningshotad art på amerikanska universitet, visar flera studier som tidskriften Critical Review tar upp i senaste numret (3-4 2007). Alla institutioner sammantaget så går det fem demokrater på varje republikan man kan hitta. På många elituniversitet, som Berkeley, är den demokratiska dominansen ännu större (9:1).

Varför det är så här finns det inget klart svar på. Demokraterna dominerar inom alla ämnen utom militära frågor och sport. Ett av de få ämnen där republikanerna inte är helt marginaliserade är ekonomi. En del tror att det kanske finns något i samhällsvetenskapens natur som gynnar en mer demokratisk syn på världen. Det går till exempel 44 demokrater på varje republikan på sociologidepartementen, men det förklarar inte att demokraterna också dominerar inom naturvetenskapliga ämnen (13:1 bland neurobiologer till exempel).

Men det är inte allt. Akademiker som röstar på demokraterna står i allmänhet till vänster som det demokratiska partiet i många frågor. De har en mer “social-demokratisk” och “pacifistisk” inställning. Det visar sig till exempel genom att man är mer positiv inställd till statliga ingrepp och tror mindre på marknaden. Även republikanska akademiker är mer positiva till statliga ingrepp än vad man kan förvänta sig av republikaner. Andra studier visar att akademiker blir mer positiva till statliga ingrepp ju äldre de blir. I Sverige finns tyvärr inga liknande undersökningar.

torsdag, augusti 30, 2007

Propagandan i Sverige


Jag hör ofta äldre bekanta klaga på att Sverige blir allt mer våldsamt, trots att antalet mord sjunkit sedan sjuttiotalet. När jag säger att det inte stämmer med SCB:s siffror, vägrar de flesta att tro på det. En del blir till och med irriterade. Ingen jag pratat med har själv drabbats av något våld, eller ens sett något men de har ju sett allt hemskt i media.

Tron att våldet brer ut sig är bara ett exempel på informationsamhällets systematiska desinformation.

Ska man tro en studie som den finske ekonomiprofessorn Johan Willner gjorde i slutet av nittiotalet så har vi inte mycket att hurra för. Willner sågar media fullständigt: “Den internationella ekonomiska forskningen ger en helt annan bild av den ekonomiska politikens förutsättningar än vad man skulle kunna tro när man läser exempelvis Dagens Nyheters debatt och ledarsida. Ledande beslutsfattare och opinionsbildare förmedlar i själva verket ett antal urbana vandringssägner, som man med ett ord skulle kunna kalla för råttpizzor.“ Det kom han fram till efter att ha gått igenom en stor mängd nationalekonomiska studier och jämföra dem med vad de stora svenska tidningarna framställer som vetenskapliga sanningar.

Vad är det då man lurar i oss? “Den myt som kanske är den mest dominerande i Sverige just nu handlar om skatternas effekt på arbetskraftsutbudet. Det finns ett antal liknande i debatten mindre synliga, myter som ändå sätter sin prägel på exempelvis utbildningsväsen den, sjukvård samt närings- och trafikpolitik. En av dessa myter handlar om att den offentliga sektorn alltid är mindre effektiv som producent än privata företag. En annan myt ser fusioner och tilltagande koncentration i näringslivet som viktiga för konkurrenskraften, samtidigt som man talar om behovet av konkurrens när det gäller allmännyttig verksamhet.”

Willners genomgång av det ekonomiska forskningsläget är rena slakten på medias rapportering. Om borgliga ledarsidor verkligen brydde sig om forskningsläget skulle de i stället förespråka en socialisering av viss privat verksamhet.

I Sverige skrattar vi gärna åt amerikaners okunskap. Det saknas inte exempel. Åttiofem procent av de yngre amerikanerna kan inte hitta Irak eller Afghanistan på världskartan, trots att man krigat rätt länge där nu. Sextio procent kan inte hitta Storbritannien och nästan var tredje kan inte peka ut Stilla Havet. Och, håll i dig: sju av tio amerikanerna vet inte vilket parti som kontrollerar kongressen. Så har det varit sedan man började kolla på sextiotalet.

Det verkar som att man vet mindre om världen ju mer man tittar på TV. Ja, det finns faktiskt en undersökning från University of Massachussetts som kommit fram till det.

Visst hittar svenskar hav på kartan och vi vet att borgarna har makten, även om statsministern gått under jorden. Men det är ju inte lätt att veta vad vi inte vet, så hur vet vi att det finns en avgörande skillnad amerikansk och svensk media?

Faktum är att det inte finns några större skäl att tro att svenskar skulle vara så värst mycket bättre informerade än amerikaner. Meida är till sin natur och funktion i det stora hela lika både i Sverige och USA.

På bägge sidor av Atlanten dominerar kommersiell media. Kommersiell etermedia lever till 100 procent av reklam medan tidningar gör det till sjuttio, åttio procent. Det gäller alltså att anpassa sig vad finansiärerna, det privata näringslivet vill.

När den socialdemokratiska tidningen Arbetet gick under hade man massor av läsare: det var annonsörerna som svek. Och även när Arbetet kom ut så kunde man inte skriva fritt. När Arbetets ledarredaktion av miljöskäl drev en kampanj mot Öresundsbron, fick man ett enkelt budskap från det lokala näringslivet. Lägger ni inte av så slutar vi annonsera hos er. Censur förhåller sig till marknadsekonomi som avigan till rätan. Reklamfinansieringen av media förklarar varför det nästan inte längre finns en vänsterpress i Sverige.

Annan desinformation kan förklaras med att det finns ett samband mellan mediala formen och budskapet. TV, men också pressen (kvällspressen!) är till sin natur bättre på att skildra än förklara. Den typ av förklaringar man är bäst på är de enkla direkta orsakssambanden. Det är enkelt att förklara att Petter slagit någon för Petter är ett rötägg. Att förklara Petters våld i en komplicerad samhällsprocess, där skolpolitik, arbetslöshet och annat spelar en roll gör sig aldrig bra på TV och blir ofta inte heller bra i tidning. Eftersom borgligt tänkande oftast handlar om enkla, direkta orsakssamband medan vänsterns kännetecknas mer av komplicerade samhällsprocesser kan man säga att TV och kvällspress till sin natur gynnar ett ovetenskapligt moraliserande borgligt tänkande.

Det enda som skiljer svensk media från Pravda i Sovjetunionion är att man nu och då kan peka på de systematiska lögnerna. Sen återgår allt till den vanliga propagandan.

fredag, augusti 17, 2007

DN kjöllar vidare


Venezuelas president Hugo Chavez vill ta bort förbudet för en sittande president att ställa upp till omval mer än en gång. Detta förtjänar naturligtvis mer uppmärksamhet än Colombias presidents inblandning morden på tusentals fackföreningsmedlemmar och oppositionella. I DN hävdar Hanne Kjöller att Chavez vilja att ändra grundlagen leder till diktatur. ”Långa ledarskap går hand i hand med avdemokratiseringen. I Venezuela - precis som överallt annars”.

Kjöller talar om Josef Stalin och Mao Zedong långa maktinnehav men verkar ha glömt Tage Erlanders 23 åriga diktatur här hemma i folkhemsgulaget. Eller Francois Mitterands fjorton terrorfyllda år som fransk president. Om cancern inte tagit honom hade han kunnat försöka bli omvald en tredje gång för den franska diktaturen har inga begränsningar, bortsett från nyckfulla väljare då. Hur länge har förresten Hanne Kjöller jobbat med media? Längre än Joseph Goebbels?

onsdag, augusti 15, 2007

Sniglar i regeringen



Kalle och Sven Otto

Studenter som blir klara i tid ska få en bonus. Folk som är utbrända, har kronisk värk, är deprimerade eller har sömnproblem ska inte längre kunna bli långtidssjukskrivna. Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson hävdar orwellskt att det ”är inhumant att sjukskriva” folk när hon försvarar regeringens nya riktlinjer. Det gemensamma för dessa två regeringsförslag är att de vädjar till tanken att man ska göra rätt för sig.

Men hur underbyggt är det hela? Om regeringen verkligen ville hjälpa folk tillbaka till arbetet snabbare så borde man väl ändå utgå från fakta. Nu säger regeringens projektledare själv att “vi kan inte säga att vi har god vetenskaplig grund för de nya riktlinjerna.” Jaha.

Kan sjukskrivningar ha något att göra med att vi har det högsta arbetstempot i Europa (om man ska tro en rapport från EU:s arbetslivsinstitut Eurofond). Det har lett till att Sverige haft en av de högsta produktivitetshöjningarna i världen under det senaste decenniet. (Lönerna har dock inte stigit i samma takt).

Hur gärna regeringen än vill så finns det inget som tyder på att sjukskrivningarna skulle handla om svenskarnas moral. Det finns inga belägg för att folk tycker att det är mer acceptabelt att fuska än tidigare, kom en studie från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) fram till nyligen.

Med tanke på att Sverige är världsmästare i export och statens budget har ett gigantiskt överskott, trots borgarnas skattesänkningar, kanske man kunde ställa lite krav på arbetsköparna också? Kanske finns det ett samband mellan statens stora budgetöverskott, företagens rekordvinster och det faktum att så många
”går i väggen”?

Om samhället och företag tjänar miljarder medan folk blir sjuka kanske man kunde kräva att arbetsköparen fixar arbetsuppgifter som inte gör folk sjuka och att man i högre grad ordnar arbetsuppgifter som en del av de sjuka kan klara, i stället för att dra in de sjukas ersättning? Sjukskrivna jag talat med säger att de skulle vilja jobba, men inte under samma förutsättningar som gjorde dem sjuka.

Och om regeringen verkligen vill få studenterna att bli klara i tid vore det rimligare att höja studiemedlet så att de inte behöver ta jobb vid sidan av studierna. Sedan jag pluggade för femton år sedan har studiemedlet bara höjts marginellt. I dag lever studenter under socialbidragsnormen.

Kanske finns det även andra skäl än brist på pengar till att studenter sniglar. Faktum är att många studenter aldrig tar någon examen. Här sitter regeringen för en gångs skull inne med riktiga expertkunskaper, eftersom rekordmånga ministrar inte har brytt sig om att göra färdigt sina studier.

Skulle till exempel Carl Bildt ha gjort det, om han blivit erbjuden en bonus på några tusenlappar?

Det vore intressant att höra vad han eller någon annan ministersnigel har att säga om detta. Själv kan jag inte låta bli att undra varför det är så viktigt att ta en examen när allt fler topposter inom det offentliga Sverige innehas av akademiska nollor.

Det hela blir än mer fascinerade om man tänker på att de som sitter i regeringen måste ha varit intresserade av att göra karriär. De måste väl ändå vara ambitiösa? Det är väl inte så att de i likhet med Forrest Gump (filmen där Tom Hanks spelar en lätt förståndshandikappad man som med en osannolik tur lyckas göra karriär, lite som i Peter Sellers lysande film ”Välkommen mr Chance”) bara glidit in där av en slump? Ambitiösa, men inte ambitiösa nog att ta en examen?

Kanske är det så att det systematiska föraktet för fakta som regeringen uppvisar bottnar i att man skolats mycket ideologiskt under sina år i ungdomsförbund, samtidigt som man struntade i sina studier?

Jag kan föreställa mig hur de tänker:
– Folk går inte att lita på. På min arbetsplats fuskar rätt många med tv-licens och skatten, så då gör väl alla det. Statistik? Nä, den kursen tog jag aldrig. Läsa på har jag aldrig behövt göra för att ta mig fram. Mina partikamrater hade aldrig släppt fram mig om jag haft en bättre utbildning än dem. Nä, vi har inte någon vetenskaplig grund för de nya riktlinjerna, men vetenskap är ju sånt man sysslar med på universitetet. Det här är regeringen.

Arbetarbladet, Kristianstadsbladet

torsdag, augusti 09, 2007

Bushlogik på svenska UD



Bush är bäst på film.


Iran har erkänt att man vill skaffa en atombomb, sa baby Bush i början av veckan.

"It's up to Iran to prove to the world that they're a stabilizing force as opposed to a destabilizing force. After all, this is a government that has proclaimed its desire to build a nuclear weapon,"

När AFP bad Vita Huset att berätta när detta skulle ha skett fick man svaret av Vita Husets presstjänst att Iran upparbetar uran och trilskas. Det är ett vackert exempel på den högre logik som styr Vita Huset.

Men Bushlogiken har spritt sig till Sverige också. I början av året skrev jag till svenska UD och frågade dem hur de såg på Irans påstådda hot mot Israel. Så här svarade man:

”Bäste Pierre Gilly,

Tack för Ditt e-brev av den 5 februari 2007 till utrikesminister Carl Bildt i vilket Du undrar om svenska UD kritiserat eller kommenterat debatten kring Ahmadinejads uttalanden om Israel.

Sveriges utrikesminister och regering är oroade över den iranska regimens aggressiva attityd gentemot Israel. Den svenska utrikesministern och regeringen finner generellt den iranska presidenten Ahmadinejads uttalanden om Israel och det upprepade ifrågasättandet av Förintelsen vara helt oacceptabla, liksom andra iranska företrädares ifrågasättande av staten Israels rätt att existera. Sverige och EU har tidigare reagerat kraftfullt på den iranske presidentens uttalanden och avser fortsätta med det.

Det specifika och omdiskuterade påståendet som du refererar till, med den ungefärliga ordalydelsen att Israel bör utplånas eller raderas från kartan, härstammar troligen från Ahmadinejads tal vid konferensen ”The World Without Zionism” i Teheran den 25 oktober 2005. Den iranska presidenten citerade då ett uttalande av Ayatollah Khomeini vars ordagranna översättning från farsi till engelska eller svenska, skiljer sig något från den i media, spridda versionen. Men mot bakgrund av andra uttalanden, tvetydigheten i vissa använda termer, och att president Ahmadinejad avböjt att tydligt dementera att det är hans ståndpunkt# så står inte Sveriges position och faller med enstaka ord eller felciteringar.
Se exempelvis intervjun i Weymouth, Lally, ”A conversation with Mahmoud Ahmadinejad”, i Washington Post, 24 september 2006. ”


Bortsett från att det vore intressant att veta hur mycket UD:s bild av Iran bygger på att man läser amerikanska tidningar i stället för att ha direktkontakt med Irans UD, är det fascinerande att se att även UD sväljer propagandan. Ahmadinejad har inte sagt det ”ordagrant”, och man talar om ”felciteringar” men om man inte alltid dementerar det man inte sagt så har man nästan sagt det. Och lägger man sedan till att han uttalat sig konstigt om förintelsen så kan man nästan slå fast att han hotar Israel. Det är som när Bush säger att Ahmadinejad förklarat att Iran vill ha en atombomb. Visst han har inte sagt det ordagrannt, men eftersom Iran upparbetar uran kan han ju nästan ha sagt det.

Socialistisk sex



För några veckor sedan skrev jag några rader om en porrsite för blinda, så nu får jag, föga förvånande, en hel del besökare som googlat ordet porr. En del har bläddra igenom trettio söksidor innan de hittat till min sida, vilket på sätt och vis är beundransvärt ihärdigt. Jag kanske borde skriva mer om porr, sex, nakenhet, samlag, gruppsex, nudism, eller sexleksaker. Med en politisk vinkel naturligtvis.