torsdag, januari 14, 2016

Kön, klass och kultur

Män är djur hävdar en del feminister. Ireen von Wachenfeldt, tidigare ordförande för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS), fick massa skäll när hon sa så i TV 2005. Wachenfeldt bad senare om ursäkt och förklarade vad hon menade: "Jag skulle ha sagt att män är värre än djur. En del våldsamma män kan till och med njuta av kvinnors lidande. Det gör inte djuren".

Män står för runt 90 procent av allt dödligt våld. I stort sett alla våldtäkter begås av män: två män av 10 000 är dömda för våldtäkt. Bland invandrarmän är siffran flera gånger högre: nio av 10 000.

Innan man slår fast att invandrarmän eller muslimer är djur bör man påpeka att det finns ett samband mellan klass och kriminalitet. Det är inte religion och etnicitet utan utbildning och inkomst som är den viktigaste faktorerna. Och innan man drar slutsatsen att män från underklassen är djur bör man påpeka att de allra flesta även i den gruppen är hederliga och anständiga.

Kultur spelar en viss roll för djuriska beteende, även om det tycks vara en biroll. Frågan är också hur man talar om den kulturella biten utan att skuldbelägga de 99,99 procent av invandrarna som inte tafsar på kvinnor?

Alkoholen spelar däremot ofta en huvudroll. Tafsare är ofta onyktra. Åttio procent av alla misshandelsfall i Sverige kan kopplas till alkoholkonsumtion. En stor del av alla våldtäktsmän och ännu fler av offren är berusade. Att påpeka det är inte samma sak som att ursäkta förövarna eller skuldbelägga offren.

Alkohol och klass stimulerar dock inte debatten på samma sätt som religion och etnicitet. Det får mig att undra om inte många egentligen är intresserade av något annan än kvinnors utsatthet.

En förklaring kan vara att alkoholen är en del av den svenska kulturen. Det är alltid mer tillfredställande att förlägga problem utanför den egna gruppen. De flesta som tar sig en fylla blir på sin höjd lite skräniga så varför kan inte alla sköta sig? En sak är i alla fall klar: djurs super inte.

måndag, januari 04, 2016

Nils-Erik Sandbergs antisemitism


Den andra december 1948 publicerade 27 judiska forskare och kulturpersonligheter en artikel i New York Times där de anklagade Menachem Begin, som senare skulle bli Israeliska premiärministern, för att driva en nazistisk politik. Artikeln signerades av bland andra Albert Einstein och Hannah Arendt.

Att judar liknar andra judar vid nazister, Israel med Hitlers Tyskland och sionism med rasism är inte helt ovanligt. En av de första var den judiska lingvisten Victor Klemperer som är berömd för sina analyser av tredje rikets språk. Idag är en av de mest framstående akademikerna i den här traditionen Columbiaprofessorn Gil Anidjar.

Oavsett vad man anser om detta finns kritik och den tas ofta på allvar i akademiska kretsar. Därför blir det konstigt när Nils-Eric Sandberg angriper SVT:s Gina Dirawi, som ska ha jämfört Israel vid Nazityskland och får det att låta som hon vore ett unikt svenskt fenomen.

Även om det är sant att många judar, kanske de flesta, blir sårade av Dirawi jämförelse är det märkligt att som Sandberg tala om ”judarna” som om de vore en monolitisk enhet. Einstein, Klemperer, Arendt och Anidjar hör till de som inte kan reduceras så. I Israel är det så vanligt att israeler anklagar varandra för att vara nazister att knesset förbjöd det för några år sedan. Om Sandberg ändå har rätt i att Dirawis uttalande visar att antisemitismen ökat i Sverige så måste situationen vara mycket värre i Israel och ledande amerikanska universitet.

Det är också ett objektivt faktum att Malmö är en betydligt säkrare plats för judar att leva i än Israel där judar regelbundet attackeras och dödas.

Att Sverige som 135 land i världen erkänt Palestina är knappast ett tecken på att regeringen hatar Israel eller judar. Antirastiska möten till minne av kristallnatten är inget tecken på antisemitism, även om arrangörerna inte bjudit in judiska organisationer. Det faktum att det existerar antisemitism även i Sverige är ingen ursäkt att överdriva dess omfattning med hjälp av den här typen av bisarra argument.

Se också "Sverige har lägst andel antisemiter i Europa"